Det var en tung dag igår. Under lunchrasten hade jag bestämt mig för att tanka bilen då jag utan tank-stopp skulle ha bråttom hem efter avslutad arbetsdag. På plats intill bensinmacken möts jag av ett tomt fack i plånboken och inser att jag glömt bankkortet hemma (Att jag aldrig lär mig - aldrig ta kortet ur plånboken!). Eftersom jag också har ett ICA-kort med betalfunktion hade det kunnat bli min räddare, dock inte igår. Jag har nämligen fått helt black out gällande koden. På bensinmacks-skrämen stod det "ett försök återstår" och jag gav det ett sista försök efter en stunds funderande. Givetvis svek minnet och där stod jag, utan bankkort och med ett spärrat ICA-kort. (Ett ICA-kort jag nu spärrat totalt fyra gånger på grund av bortglömda koder).

 

Efter flertalet samtal till sambo, mamma, pappa och slutligen lillebror som kom att bli min räddare under eftermiddagen. Tack och lov att det finns syskon som ställer upp och betalar för syrran i nöd. Därmed tog jag mig hela vägen hem till Oskarshamn, med fulltankad bil och bara någon minut sen till körövningen. Hurra!

 

Dock verkar en dust av minnesförlust och otur fortsätta förfölja mig då jag glömde min goda matlåda hemma idag... Men det känns som en lätt match i jämförelse med bensinutmaningen. /K